Natur, mat och kultivering

Den här bloggen handlar om livet på landet, råvaror, odling, förädling, matlagning och konsthantverk

fredag 11 maj 2012

It's alive!

Jo visst lever den lilla kycklingen! Den äter och dricker, lyssnar på P2 (jag har fått för mig att det är trevligt med lite musiksällskap för den lille ensamma gullungen), piper och vill blir buren. Det blir ganska många svängar dagligen ner till tvättkällaren där den är inkvarterad. Vi gjorde ett försök att integrera kycklingen i ungdomsgården med de andra två kycklingarna. Först gick det jättebra, hönorna reagerade på pipandet och de försökte fatta vem detta var och gav den lite mat. Jag stod i växthuset och omskolade plantor med utsikt in i hönsgården. En timme gick och plötsligt såg jag att hönorna och de andra kycklingarna jagade den till och från, jag försökte intala mig att det skulle gå bra. Men när jag såg att en av hönorna jagade kycklingen, nöp den i nacken och kastade den i marken... DÅ kände jag att det inte funkar ( i alla fall inte för mig). Den är inte präglad av hönsen och blir inte accepterad som riktig kyckling för den beter sig inte "rätt". Jag gick in för att locka fram kycklingen som gömde sig skräckslagen under hönshuset. När jag sträckte fram handen kom den genast fram och hoppade upp i handen och kurade ihop sig! Plopp sa det i hjärtat... Så ja... nu får den bo inne ett tag till.
Förra året klippte jag ner några gigantiska buskar som stod framför drängstugan. Under buskarna hittade jag två underutvecklade buskar som jag gissade var rosenkvitten (Chaenomeles). De har växt till sig och blommar nu så fint. Några små tulpaner (tulipa) som jag satt, men tappat namnet på, blommar också vackert.
I växthuset växer det förstås. Tomaterna behöver skolas om till slutkrukorna. Varför köpte jag inte en pall med jord och kogödsel direkt? Kanske skulle jag ha kunnat beställa och tom få det levererat. Detta jordsäcksinhandlande och släpande är tidkrävande...

Majs (Zea mays)
Etiopisk senap (Brassica carinata)
Chiliplantor (Capsicum annuum)
Vi har plockat och levererat örter och grönt. I skogen där jag plockade harsyra och skogsvioler var jag tvungen att försöka filma och fota ett av favoritträden som slagit ut och är så.... vackert
 Vi var idag på ett kort besök hos en synnerligen trevlig familj och fick ta en titt i deras botaniska park... Den är anlagd på 1800-talet och har inte skötts på många år och som ganska nyinflyttade står de med ett projekt som heter duga framför sig. Ett drömprojekt! Att ta rättvisande bilder är inte möjligt men här en liten glimt in. Vid entrén finns ett makalöst bihus! Så snyggt och läckert! Jag har aldrig sett på maken... Det är farligt att drömma om att ha bin och råka se något sånt här...
Bikuporna är inbyggda i husets väggar
Inne i huset ser det ut så här

Ha en bra helg
önskar trädkramaren

15 kommentarer:

  1. Lille söte skrutten! Kommer sluta med att ni har en tam höna inne som husdjur :-)
    Ha det bäst!
    Kram Hélena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du känner mig väldigt bra förstår jag. Den gillar att sitt på min axel och prata,,, Just nu har vi för många katter för att våga ha den inomhus,
      Kram

      Radera
  2. Hej vackra trädkramare!
    Du måste ha en vacker själ, jag är helt betagen. Detta träd, jag skulle verkligen fastna om och om igen tittandes på naturen under. Lycka dig som har det så vackert i närområdet och på "arbetsplatsen".

    Ha en underbar lördag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är en lyckans ost... Att vara "trädtagen" och bo i en omgivning som den vi bor i är en ynnest!

      Tack!

      Radera
  3. En sån liten parvel... såklart att man måste ta hand om en sån liten livsbejakare.

    Det var ett speciellt bihus, har aldrig sett något liknande. Verkligen intressant.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte alls tid att inspektera huset som jag ville, men det finns visst bara några få i hela Sverige!
      Kram

      Radera
  4. Härligt att den lilla ser ut att må bra, förhoppningsvis accepteras den av de andra när den är mer självständig.
    Idag får vi hålla i hatten, som det blåser!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hatten blåste av i lördags... Här grejas det som aldrig för. Vi tillverkar salt som den värsta fabriken...
      Vi ses snart hoppas jag

      Radera
  5. Vilken tur att han har dig, den lile skrutten. Och oj så spännande det lät med den botaniska parken. Du får berätta mer när vi ses (och ursäkta att jag hade bråttom sist).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu blev du allt nyfiken!
      Det var ju vi som kom och störde! Men oj vad kul att få visa Annika dina ägor!

      Radera
  6. Tack detsamma Malin! Så roligt det är att bli uppdaterad på vad som händer vid er vackra boning! Gillar filmen av trädet och Chaenomeles är ju bara såå vackert! Gör du gelé och marmelad på dem sen? Det är supergott. Va kul att kycklingen klarar sig, men hur integrera den i flocken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Angående Chaenomeles så har jag aldrig haft chansen att förädla några frukter! Förra året blommade dom inte ens efter åratal i dvala i monsterbuskmörkret.
      Att integrera den lilla kycklingen som tror att jag är mamma... ja det vet jag inte hur det skall göras. Hoppas på att naturen hjälper till. Jag försöker ha hönsbeteende med pickandet med pekfingret... härmar det jag vet en höna lär sina små. Det går nog sådär - men pigg och glad är den! Jag tröstar mig med att den har det bättre i alla fall än alla de stackare som kläcks i fabrikerna...

      Radera
  7. Medryckande (och välskriven) berättelse om äventyren i hönsgården! Du borde skriva kåserier om lantliv i någon tidning! Hoppas verkligen att den lilla kan bli accepterad i flocken, har för mig att det kan gå bra om hönsen har goda levnadsbetingelser och det har de ju hos er.
    Spännande bihus men lite svårt att förstå hur man kommer åt att jobba i kuporna inifrån/bakifrån utan att bli omsvärmad av störda bin därinne i huset. Vi är beroende av att kunna kolla bina uppifrån genom att lyfta på taket. Men det är säkert fiffigt ordnat där i bihuset som efter vad jag förstår rymmer åtta kupor?
    Ha det gott!/Laila

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Laila
      Jag blev så tagen av din fina kommentar att jag inte fann ord. Den lilla söta kycklingen har fått fjädrar och vill helst sitta på min axel och prata med mig.
      Jag skall undersöka bihuset närmare nästa gång för jag fattade inte heller hur det hela är tänkt att fungera. Jag läste om din bekymmer i bisamhället, de är verkligen intressanta rackare de där bina.
      Sköt om dig och de dina!

      Radera
  8. Oj, det sa plopp i hjärtat här med :-) Såååå söt ! Hi hi, känner igen det där med släpandet av jordsäckar innan jag bestämde mig för att satsa på det här. Nu får jag det levererat till dörren och det är så skönt ! Bihuset var ju spännande, men vilken park ! Nu blev jag nästan lite avis, dit hade jag gärna tagit en tur också! Ha en fin vecka och helg ! Kram !
    Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera