Ett sommarnattsleende

Lilla kyckling som bott i tvättkällaren med P2 som enda sällskap, borträknat våra gästspel med matleveranser och allmän tillsyn, har nu flyttat ut i storgården. Att fatta hur hönor och tuppar resonerar och på något sätt försöka synka oss med deras aktiviteter har vi i princip gett upp nu. I början av veckan när Jesper en vacker morgon öppnade gårdsdörren i storgården stod, överraskande nog, Ettan och Nettan där mitt i spenaten (nässlor och hundkex lite snabbt översatt). Pjoooonng så var Snyggestig ute på gården jagandes en förvånad Ettan (fö Snyggestigs enda son). Den moderna familjen i ungdomsgården tuppen Ettan och hans två ..öööh... fruar Nettan och Bettan och deras gemensamma två kycklingar hade lirkat upp nätet mellan storgården och ungdomsgården och ja släppt lös helvetet. Vi människor på gården tänkte ja när kaoset är totalt så kan vi lika gärna kasta in ännu ett vilt kort - lilla kyckling. För att ytterligare skapa distraktion till tuppfajtandet rensade jag storgården på nässlor. Alla vet ju (eller hur?) hur mycket hönor gillar småkryp och nyöppnad jord så jag forsade runt med grepen bland stridigheterna, hönskommentarerna och det anmäla tumultet. Nu vet jag vad den som myntade uttrycket kackafoni måste ha upplevt. Det blev ett tydligt resultat i alla fall - mina underarmar var uppsvällda av nässelgift  och en del snygga utslag i ansiktet också eftersom jag lyckades vifta till några ståtliga rackare rakt i planeten så att skriva. På natten efter kunde jag inte sova för det kliade, pulserade och brände så förjorlat... trots tips om olivolja och allt annat jag kunde uppbåda. Nu några dygn senare ser det ut så här.
Nettan föll pladask för Snyggestigs enögda charm, släppte allt ansvar för barnen och har flyttat in i storgården. Bettan är mer lojal mot kycklingarna men frifräser då och då i storgården medans Ettan tar hand om de små. Snyggestig är helt i gasen (känns det som) och har fullt upp med att uppvakta alla damer med att mata dom med spagettistrån i näbbgipan (det är sant), dansuppvisningar, betäckningar och ett galande...
Dvärgtupparna är helt oberäknerliga, hönsen äggstrejkar och lilla kyckling tar för sig! När vi kommer ni i hönshuset rusar den fram och hoppar mellan fötterna. den gillar bäst att matas för hand... och är bara så grymt söt.

Idag var det skolavslutning på vår 8-årings skola (åk 0-4 totalt 38 elever). De rara klassföräldrarna som ordnade med insamling och gåvor till lärarna hade tänkt till. All personal fick en låda närproducerade produkter! Att alla produkter även var producerade av elevers föräldrar kändes särskilt kul. Vi kändes oss djupt hedrade när vi fick bidra med ramslökssalt i den vackra korgen. I varje korg hade en förälder SariMaria, en otroligt begåvad kvinna, gjort ett kort. Vi stod alla mållösa och beundrade hennes individuellt utformade konstverk.

Tillbaka hemma var det fullt upp i gen och i växthusets tidigare ljummenbädd tronar nu 12 tomatplantor.

Kan ni gissa vilken denna blommande skönhet är?

Senare idag överraskades jag med fredagsmys i växthuset. Gurka med rökt färskost och ramslök och rosévin...

 ... och några kex med hemgjord pesto...

 Lite senare på en av bänkarna låg hon plötsligt där - en död sommarfågel...

 

 ... då gick jag ut för en sväng i trädgården för att se på livet...

Passa på att njut av sommarnätterna, det gör jag...