Sorterar mina skatter

Efter en kaotisk jul och nyårshelg med översvämningar kastades många planer om. Fröbeställningar och sådder är ännu i sin linda. Men de egna fröna har jag plockat och beundrat. Tack vare en hjälteinsats i form av ett kuvert med fådda frön förra året så kunde jag även förra året ha Törnrosas kjortel (Rhodochiton atrosanguineum). En extremt mager fröskörd av just denna absoluta favorit 2013 gav noll groddar först men det löste sig tack vare Lisa - tack Lisa! I år sitter jag med de trinda torra ballongerna och trillar dom i händerna och smackar förtjust. Idag har jag tänkt att så en omgång...

 

Stod i ett av mejeriets mognadslager och hörde att det knackade på rutan utanför. Stack ut huvudet - nej ingen där. Det upprepade sig och jag tänkte att det var sonen som skojade med mig. Men när jag stod där och tittade ut i mörkret så knackade det högt igen och då såg jag att det var blåregnets frökapslar som knackad med hjälp av vinden. Dessa magiska vackra  gråsvarta paket, sammetslena och hårda. Har aldrig sått blåregn förut men i år så skall jag definitivt försöka. Någon med erfarenhet som vill dela med sig av tips kanske?

Något som jag definitivt misslyckats med  är att sköta min fina limeplanta. Köpte en liten stickling i våras som tog sig så fint. När det blev kallt i växthuset tog jag in de två citronerna och limeträdet och ställde i vindsfönstret där det är svalare och vattnade ordentligt. Sen har det gått minst två veckor innan jag tittar till dom ordentligt. Har slängt ett getöga (arma get!) men inte förrän i förrgår insåg jag vad som hänt. Limen med all knoppar och skott har torkat! Jag har ingen tidigare erfarenhet av just lime utan bara av tåliga citroner när det gäller citrusträd. Suck - i efterhand läste jag att lime absolut inte tål temperaturer under 5-9 grader och det har garanterat varit under det i växthuset innan jag fick ändan ur vagnen. Den får absolument inte torka ut heller - 1+1= rena rama döden alltså. Nåväl. Jag ger inte upp i första taget så vi får se om den kanske, kanske kan hämta sig efter min tortyr.

Citronträden är så fina och jag är så glad för att jag slog till i våras och köpte två nya träd. De två 2 meters träden som frös för mig för 4 år sedan under flytten kan jag ju inte hålla på att sörja och älta. Pinsamt.
Allt har sin tid.

Att få läsa alla andras bloggar med planer och årskrönikor är så inspirerande. Maria med bloggen Fröpåsen fick mig att rivåterstarta i planeringen av plank som vi MÅSTE sätta upp så snart de nya grävarbetena är gjorda... Alla drömmar som vaknar och återkommer... Avslutar med en brinnande soluppgång som naturen bjöd på häromdagen. Den får symbolisera lusten som spritter i mig att göra så mycket överallt...

Vi ses!