Nu har vi satt vår sista potatis

Ja nu är det ju bara en liten bit åker kvar att rensa...

Nu är vi två trötta - jättetrötta - verkligen aströtta vuxna människor som idag har slutfört potatisläggningen och grävt och rensat ett stycke åker. Jesper har musiklagt de sista potatisarna och nu är det bara att vänta på det magiska ögonblicket då det plötsligt sticker upp små runda blad ur marken och sedan skall det kupas, rensas och skördas... Vi är potatisälskare och har ett antal sorter nerbäddade i marken till ljuva toner. Jag filmade med mobilen idag. Fattade inte att videon skulle hamna på sniskan... Håll till godo i alla fall.

I skottkärran nedan ser ni rotogräset som jag rensat ut ur den lilla biten åkern jag hunnit med när jag fyllt upp pallkragarna med vår härliga sandjord. Snart kan jag plantera en del av det som förkultiverats. Operation avhärdning är inledd.

Stentrappan på bilden nedan hittade jag förra sommaren. Den var helt dold under grässvål som jag i glädjeyra hackade och rev bort. Den är förstås gammal som gatan och jag vill inte lägga om den förrän jag grävt ut mer av detta området och fått koll på läget. Annars tycker jag att stenläggning är en av livets glädjeämnen. I jorden utanför köket där trappan startar poppar det upp gammalt porslin i bitar. Förmodligen resterna av en avfallshög som förmultnat och sjunkit undan med åren. Jag tycker det är väldigt spännande att gräva i gamla (jag menar riktigt gamla) soptippar. Vi har ett finfint hörne på tomten där det "poppar" upp oljedunkar, glasflaskor, burkar, verktyg och emaljfat.

Irritation i full blom...

...återigen har vi varit utan internet och fast telefon några dagar. Förmodligen var det en skogsavverkningsmaskin i närliggande skogsområden som råkat ha ner någon ledning. Det är lätt hänt att anta att det spelar liten eller ingen roll, kanske kan det vara bra med lite "avkoppling". Men om vi lägger till att vår mobilmottagning är begränsad till några punkter utomhus eller inne tryckt med huvudet mot en ruta i sovrummet, så kanske det blir tydligare hur avskärmade från omvärlden vi blir. Att bedriva affärsverksamhet på landet med dessa förutsättningar frestar på... vi har i alla fall fått gjort massor dessa dagarna...

En talande bild för vår kommunikationsituation...

I den nya delen av åkern har vi premiärkört med vår Ferrari...
Vi hittade efter massor med sökande en begagnad tvåhjulstraktor med jordfräs. Det finns även en liten vagn som kan kopplas på. En revolution i vårt jordbruk känner jag att jag får ta i med.
Då åkern tidigare varit en äng med diverse växtlighet är det inte lätt att göra rader för potatisen till exempel. Att bara vända ner svålen ger jordyta om man säger så.
Detta var vi medvetna om och högg i för allt vad tygen höll. Med många turer med jordfräsen, grep, spadar, ett handplog, envishet och hopp om god potatis gick det bra.

Ferrarin...

Rötter, rötter och rötter

En kopparödla (Anguis fragilis) undrade vad vi höll på med. Jag själv undrade idag vad jag har gett mig in på... Vi köpte sparrisplantor förra året. Vi skulle bara ta bort de där vresrosorna (Rosa rugosa eller
Piggus hatus) som var i vägen för det nya sparrislandet. Plantorna kom men vresrosorna var visst inte borta. Förvaring av sparrisplantor...Tack vare en mastodontinsats av Jesper och vännen Thomas, så grävde de bort kubikmeter efter kubikmeter med förhatliga vresrosor. De sticks, de sprider sig som en löpeld, de sticks och har rötter som.... sa jag att de sticks förfärligt?

Minst sagt medioker sparrisodling

Till slut fick vi planterat alla 110 plantorna och förra hösten var det ett "hav" av sparrisplymer som vajade så fint. Vi skrockade och gladde oss åt framtida rika skördar.

Men under vintern hände något. Sanden sjönk ihop (egentligen inte så överraskande)! Jag upptäckte tidigt i våras att en del av plantorna nästan ligger vid markytan! Idag har jag rensat landet och lyckades givetvis bryta av några små rackare som stack upp. Jag insåg snabbt att för att få ordning på det och för att ge bättre förutsättningar för plantorna får jag helt enkelt gräva upp alla plantor och göra om allt från början igen... Då skall jag också ha större radavstånd... Men jag orkar inte göra det i år, så det får bli ett projekt för våren 2013. Ja, ja... alla är vi nybörjare i början.

I det gamla sparrislandet växer det dock på så det knakar.

Måste även dela med mig av några saker som glädjer oss alldeles särskilt;

Årets första rädisknippe (Raphanus sativus var. sativus)

Snäckan och hennes sex ultramegasuperdupergulliga och busiga kattungar

Gonatt... vem och var du än är...

Ostadigt om man bara får använda det ordet...

Igår var det väder här. Det var sol, regn, åska, nästan hagel.... Jag kunde inte låta bli att ta några foton då jag tycket det där ljuset mellan regn och sol är så vackert.















Så här såg det ut åt ena hållet inne på gården

Så här såg det ut åt det motsatta hållet

Och för skoj skull lägger jag in en bild, tagen från samma vinkel, på hur det det såg ut när vi köpte gården.

Kan du se vad detta är för träd/buske?

Det är en av mina favoriter Kopparhäggmispel (Amalanchier laevis). Den är vacker som häck och särskilt vacker är den, tycker jag. som solitär när den är något uppstammad, så det fontänliknande växtsättet framhävs.
När jag bodde i Göteborg arbetade jag med trädgårdsformgivning och anläggning. Vid flera renoveringar av gamla trädgårdar fanns det gamla förväxta, rufsiga häggmisplar med inväxta grenar. Det var bland det mest tacksamma lyften att få beskära dessa och ta fram deras sirliga skönhet. 

 

 

 

 

 

En svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) som satt i kopparhäggmispeln förra våren

Igår upptäckte jag till min stora glädje att några av de sådder som jag statifierat i omgångar ute hade grott! Bland annat en kruka med "massor" av jätteverbena som visserligen kanske inte hinner blomma eftersom den kommit igång så sent. Men ändå! De första plantorna som kom upp är ca 10 cm nu. Vad är era erfarenheter?

Jätteverbena (Verbena bonariensis)

Fjädergräs (Stipa pennata)

Mina senaste bokköp

Avslutar med en skylt som sitter utanför en Vietnamesisk restaurang i Köpenhamn. Ganska tydlig, eller hur? 

Nya sådder

Just nu är det fullt upp i växthuset med alla plantor och förberedelser för odlingarna på åkern. I förmiddags tog jag med kameran ner en sväng i tvättstugan där jag drar upp frön för att kolla in läget.

Vaxböna (Phaseolus vulgaris) Dragons Tounge

Bronsfänkål (Foeniculum vulgare) Smokey till vänster Etiopisk senap (Brassica carinata) till höger

Basilika (Ocimum basilicum)Purple Ruffles

Trädgårdsmålla (Atriplex hortensis) Read Orach

Popkornmajs (Brassica carinata) White selection

 Perilla (Perilla frutescens var. crispa) 'Röd Shiso'

En sväng runt i trädgården resulterade i följande bilder

Rabarber (Rheum rhaponticum)

En hel balja med Funkia (hosta) från Skärhamn som skall ner i jorden

Kungängliljor (Fritillaria meleagris)

Blommande Krikon (Prunus domestica ssp. insititia)

Vid dammen stack det upp blå vippor bland alla vitsippor. Det ser ut som lungört. Vad tror du?

Troligen lungört (Pulmonaria obscura)

Årets första sparrisknoppar!!

Känslan att se en gröda komma upp ur jorden är något särskilt. Att få se de första sparrisknopparna (Asparagus officinalis) tränga sig upp ur jorden är lite magiskt. Idag hände det! 

Förra året visste jag vilket område sparrisen växte i men inte hur den såg ut exakt. Jag vårdade de första knoppar som bäbisar och var helt i gasen, ringde mamma, skickade mms.... Tills de några dagar senare blommade vackert... tussilago (Tussilago farfara L.)!

Men strax efter i samma område dök de riktiga sparrisarna upp...

Knaprade i mig den första rädisan igår...

I ungdomsgården har Ettan det lite långtråkigt nu för tiden. Båda hans unghönor Nettan och Bettan ligger på ägg. I samma rede... Ibland skavfötters ibland ligger en halvt uppe på och ibland bredvid varann. Jag har försökt förklara för dom (handgripligen och muntligt) att de kan ligga i var sitt rede men icke. Bettan passade på att lägga ägg i samma rede som Nettan (som började ruva eller var först på äggen så att säga) när hon var ute för att äta och dricka. Detta är inget ovanligt och brukar sluta med att en ligger på allas ägg. Bettan är - vad  skall jag skriva - mer protektionistisk kanske. Hon vill ruva sina egna ägg minsann. Strunt samma att hon lagt dom hos Nettan. Så nu ligger det två "högar" i samma rede och de tar paus samtidigt och snabbar sig in för att få bästa platsen...

Min kaprisplanta (Capparis Spinosa) som var så fin förra året har ännu inte kommit igång. Kapris är så väldigt gott så jag hade tänkt skörda knoppar, men när jag såg en utslagen kaprisblomma skrotade jag den tanken. (Sorry Marie det blir ingen egen kapris på ett tag...).

För några dagar sedan planterade jag ut förgrodd kålrabbi (Brassica oleracea) i en pallkrage med fiberduk över. Idag kollade jag hur de klarat sig. Ser fina ut (phuu).

Nere vid dammen ruvar gräsanden så stilla, hanen patrullera dammen ibland och vitsipporna dominerar med all rätt.

Resultatet av en leverans

En sommeliers bekännelser/ the secrets from the sommelier: The new Rusthållargården in Arild

Leverans av grödor

I fredags levererade vi årets första lite större leveransen av grödor. Rusthållargården fick bla machésallad (Valerianella locusta), harsyra (Oxalis acetosella), gulplister (Lamium galeobdolon), ramslöksknoppar (Allium ursinum), vinblad (Vitis vinifera), svarta vinbärsblad (Ribes nigrum), bergsbräsma (Cardamine hirsuta L.) och strandkämpar (Plantago coronopus).

Restaurang Gräddhyllan fick ramslök och till Bjärhus Gårdsbutik levererade vi knippen med ramslök, sparrissallad  (Lactuca sativa var. augustana) och bladrädisa (Raphanus sativus). För att bladen skall hålla sig fräscha rullar vi in dom i vaxad papper. 

Knoppar av kärleksört (Sedum telephium)

En stor padda (Bufo bufo) hade gosat in sig i en fiberduk inne i växthuset. När jag lyfte på duken förvånades jag först av tyngden men såg snart den stora sävliga paddan. Den fick komma ut i friheten och hoppade sakta direkt ner mot vår damm. De måste känna var närmaste vatten finns. Det är så mycket olika groddjur i vår trädgård och närhet. Många olika sorter som jag önskar att jag kunde. Någon som kan massor om grodor är Tony Holm, som är undervattenfotograf och legendarisk naturdokumentärfilmare. Jag hade förmånen att samarbete med honom för några år sedan.  Klicka här för att läsa om hans arbete och filmer. 

De sista dagarna har vi arbetat med att återställa en del av de delar av innergården som grävdes upp innan jul för avlopp och elkablar. När vi flyttade in fanns det ett högt plank i korrigerad gulnad plast som vi tog bort. Framför kortsidan på drängstugan var det buskar som gjorde det ogenomträngligt både för ljus och levande väsen.

Då

Nu utan staket - på väg att göras i ordning...

Bilden är tagen innanför staketet när vi köpte gården. Fönstren som kan skymtas är de två som syns på kortet ovan. Det var lite igenväxt... och husets väggar var täckta med murgröna (Hedera helix)

Framför "drängstugan" innan

Framför "drängstugan" nu

Framför drängstugan skall det bli stenläggning och sittplats och en dörr kommer öppnas upp där det vänstra fönstret är. Det som sparats är bla den äkta kastanjen (Castanea sativa) och ett blåregn (Wisteria sinensis) som jag hittade som en liten tarm längst in bakom alla buskar. Det hade inväxta stödpinnar (ajabaja) och förde en minst sagt tynande tillvaro. En pergola kommer byggas över stenläggningen där blåregnet skall få bilda tak (söderläge).

 

Ibland blir man så där riktigt glad och tacksam. 

Vi blev tillfrågade om vi ville ha krukor och annat odlingsrelaterat (begagnat). Ett par som driver en bärodling behöver tömma ett av deras gamla växthus. Vi fyllde tacksamt bilen med plast- och terrakottakrukor! Det finns mer att hämta och jag förmedlar gärna kontakten om intresse finns. malin(snabela)adalagard.se