Vårtecken och annat

Att hitta ramslök i januari tillhör inte vanligheterna även om man bor i Skåne. Men är man sugen på att hitta vårtecken så måste man som jag snoka extra noga och tidigt. Inte tänka att det är inte möjligt utan tvärtom. Det är möjligt. Jag tjoade och skrattade högt i bokskogen när jag hittade de första skotten. Sedan var det en hoppsig (jag erkänner lite kall också) dans i skogen. Några blad kom med hem och de har hushållat med på bästa sätt. Bland annat färskost med ramslök. Mycket gott.

Men sedan några dagar så ser det ut så här i även våra omgivningar. Vackert och ack så skoj för den 10-åriga sonen. Han tycker iofs att det kunde börja sommra snart också. Barn är ju som tur är bra på att fånga den berömda dagen...

Apelsinträden uppe på vinden har slagit ut makalöst mycket blommor och på kvällarna är doften tung och härligt intensiv. Vågar inte vrida på plantorna för att se dom bättre för det skall vara samma sak som att slita lossa alla knoppar och blommor helt hjärtlöst har jag läst. Sån är ju inte jag så det bli till att bara dofta och njuta av blomsterprakten.

Köpte kaffirlime i en asiatisk butik i Malmö. Har tagit tillvara på frön så nu hoppas jag på turen att kärnorna är tillräckligt mogna för att kunna gro. Vi får se...

 

I källarfönstret står två citronverbenor som jag trodde jag hade tagit av daga. De stod lite för länge i växthuset när det var frost, men nu spirar de till min stora glädje.

Lät en del salladslök stå kvar i landet. De blev inget av dom riktigt för jag råkade plantera dom för djupt förra året tror jag eller för lite gödsel. Nu är det i alla fall trevligt att kunna klippa av dom. Fast nja inte just idag då.

Så här såg det ut vid dammen innan snön kom. Det är "fullt" med källfräne och den är så otroligt god. En ordentligt mycket mer smakfull variant av vattenkrasse kan man säga.

I lördags var det exakt sju veckor kvar till vårdagjämningen. Att sitta kl sju runt en eld och välkomna våren är mycket mysigt, hoppingivande och stärkande. Tack vare Sabine som bor i vår by som bjuder in till elden så blir det av och det är jag så tacksam för. Naturen vaknade runt oss när ljuset kom och vi hörde fåglar och andra djur som steg upp. En fantastisk naturupplevelse.

I ett nyponsnår satt en ansenlig mängd domherrar när jag hämtat mjölk till mejeriet en morgon. Jag försökte fånga dom med mobilen, alltså på bild. 

Avslutar med en bild på en som jag tycker kul och snygg hylla som är byggd av pallkragar.

Vi ses!

Sorterar mina skatter

Efter en kaotisk jul och nyårshelg med översvämningar kastades många planer om. Fröbeställningar och sådder är ännu i sin linda. Men de egna fröna har jag plockat och beundrat. Tack vare en hjälteinsats i form av ett kuvert med fådda frön förra året så kunde jag även förra året ha Törnrosas kjortel (Rhodochiton atrosanguineum). En extremt mager fröskörd av just denna absoluta favorit 2013 gav noll groddar först men det löste sig tack vare Lisa - tack Lisa! I år sitter jag med de trinda torra ballongerna och trillar dom i händerna och smackar förtjust. Idag har jag tänkt att så en omgång...

 

Stod i ett av mejeriets mognadslager och hörde att det knackade på rutan utanför. Stack ut huvudet - nej ingen där. Det upprepade sig och jag tänkte att det var sonen som skojade med mig. Men när jag stod där och tittade ut i mörkret så knackade det högt igen och då såg jag att det var blåregnets frökapslar som knackad med hjälp av vinden. Dessa magiska vackra  gråsvarta paket, sammetslena och hårda. Har aldrig sått blåregn förut men i år så skall jag definitivt försöka. Någon med erfarenhet som vill dela med sig av tips kanske?

Något som jag definitivt misslyckats med  är att sköta min fina limeplanta. Köpte en liten stickling i våras som tog sig så fint. När det blev kallt i växthuset tog jag in de två citronerna och limeträdet och ställde i vindsfönstret där det är svalare och vattnade ordentligt. Sen har det gått minst två veckor innan jag tittar till dom ordentligt. Har slängt ett getöga (arma get!) men inte förrän i förrgår insåg jag vad som hänt. Limen med all knoppar och skott har torkat! Jag har ingen tidigare erfarenhet av just lime utan bara av tåliga citroner när det gäller citrusträd. Suck - i efterhand läste jag att lime absolut inte tål temperaturer under 5-9 grader och det har garanterat varit under det i växthuset innan jag fick ändan ur vagnen. Den får absolument inte torka ut heller - 1+1= rena rama döden alltså. Nåväl. Jag ger inte upp i första taget så vi får se om den kanske, kanske kan hämta sig efter min tortyr.

Citronträden är så fina och jag är så glad för att jag slog till i våras och köpte två nya träd. De två 2 meters träden som frös för mig för 4 år sedan under flytten kan jag ju inte hålla på att sörja och älta. Pinsamt.
Allt har sin tid.

Att få läsa alla andras bloggar med planer och årskrönikor är så inspirerande. Maria med bloggen Fröpåsen fick mig att rivåterstarta i planeringen av plank som vi MÅSTE sätta upp så snart de nya grävarbetena är gjorda... Alla drömmar som vaknar och återkommer... Avslutar med en brinnande soluppgång som naturen bjöd på häromdagen. Den får symbolisera lusten som spritter i mig att göra så mycket överallt...

Vi ses!

Mycket på en gång...

Vi höstar och kokar och konserverar och plockar och torkar och...

Årets rekordheta sommar har gjort att lagerbladsträdet har massor med knoppar. Har aldrig sett ett blomma i Sverige men det kanske är jättevanligt. Skall dofta ganska tungt när det blommar.

Detta är en av årets nykomlingar havsfänkål (Crihmum maritinum) kallas Samphire. Den har en helt unik frisk god mycket mild smak med en fräsch grön fänkål.Snygg och god - bra egenskaper.

Svartkålen (Brassica oleracea convar. aephala var. sabellica) Nero di Toscana är ju en annan snygging, här ihop med Mexikansk tagetes (Tagetes Minuta). Den är över 2 meter och doftar så intensivt citrusparfymerat.  

 Mycket kronärtskockor har det blivit i år till min stora glädje.

Bondbönorna som jag klippte ner i somras har kommit igen och gett en andra lite klenare men ack så god skörd. Här ihop med Bladmyntan (Perilla frutescens) Britton. Det står på påsen att den skall passa perfekt som wrap och ha en mild smak av mint och basilika - hohoo. Den som växer här är stark som bara den. Det är givetvis olika på olika odlingsplatser men det vore intressant att veta om någon annat erfarit detta. Vacker är den oavsett.

 Purjolökarna knör med persiljan som strax skall tas in och frysas.

 Här ännu mer purjo med kronärtskockor och kintsai (Apium graveolens)

Ingen sommar utan indiankrasse... Den har stått still i växten under sommaren men satt ordentlig fart från augusti. Snygg och god på tallriken men man måste skölja ordentligt - bladlössen kan ha byggt en liten mysig koja i blommorna...

Citronthémyntan är en nygammal favorit. Då några felaktiga frön i en kattmyntapåse. Nu medvetet val...

Torkade körsbärstomater ser ut som rubiner i glasburkarna. Vi skulle aldrig klara oss utan vår rejäla torkmaskin. Detta blir väldigt tydligt särskilt när vi i år plockat kopiösa (läs nästan monstruösa) mängder svamp i år. Karl-Johan, kantareller, blodsopp och taggsvamp...

Andra små ädelstenar är våra hönors ägg. Efter noga övervägande (nåja, det blev tillslut övermäktigt att bära in grönt till dom i hönsgården) beslutade vi oss för att släppa ut dom i det fria på gården. De hade mycket plats under nät men av någon outgrundlig anledning har de blivit så många typ 30 stycken nu så vi fick välja. Släppa ut dom med det väldigt påtagliga hotet från alla rovfåglar eller köra in skottkärror med gräs/grönt/rens varje dag. Vi hade precis investerat i ett värprede för fem när vi bestämde oss för att öppna grinden för dom. En ganska löjlig investeringen när vi ser i backspegeln. Vi har plockat en handfull ägg där sedan dess..
En höna har bestämt sig för att ruva inne i ett (skall inte gå) Det är ett fiffigt hål i varje rede där äggen skall trilla ner i en låda under. Hon insåg det snabbt och lyckades ruva ett ägg typ i ett hörne under gumpen typ. Suck så det slutade med att jag la dit en bit kartong under henne för att hon skulle slippa ligga så krampaktigt... Såååå nu började jakten på äggen i det fria. Första gångerna var det en lätt match - Lillen ledartuppen han gjorde en enorm show för hönorna när han hittat ett bra ställe - så det gällde bara att ha öron och ögon öppna.. Men när vi avslöjat det där redet bakom huggkubben (morbida eller smarta?), det i ett rejält oreoganobuskage med en labyrint, under en trappa, i en plastkruka och sedan var det liksom ingen som showade längre. De har gått undercover liksom. När vi öppnar grinden trycker de sina fjäderbröst för att komma ut och swich så är de spridda. I tysthet. Vi har smugit efter - när de avslöjar oss så bara de låtsas som om de skall putsa fjädrarna eller något annat viktigt. Men så en morgon såg Jesper en som smet upp på höskullen för trappan inne i ladan. Tyst som en mus hoppade hon på halmbalarna, Jesper tassade efter. Runt ett hörne försvann hon. Puts väck. Vi väntade till kvällen och gick upp med ficklampor. Till slut väl gömt mellan högar av halmbalar - där var ett rede med elva ägg. Vi plockade bort alla utom två (de kan räkna till två). Men tyvärr nu var förtrollningen bruten och de hittade snabbt ett nytt. Jakten fortsätter.

Och vem ligger plötsligt och ruvar på de kvarlämnade äggen? Jo en smarthöna. Hon tycker hon har överlistat oss. Hoho jag bara undrar hur skall hon försörja sin kycklingar två och en halv meter upp från marken. Ta ner dom för dödsbranta trappan? Hur skall hon kunna hämta mat och vatten till sig själv? Suck det blir till att bära och greja förstås. Lämnar inte någon till sitt eget knasiga öde.

En liten studie av våra agenthönor.

Här var det visst massor med tomater.

Några av våra chilisorter rocoto, espelette, monkeyface och jalapeno

Melonerna blev inte så stora men fina och goda.

Årets aubergineskörd är rekordstor

 På kvällen lyser krassen Moonlight i den Marockanska Myntan.

Den vilda Italienska fänkålen är en riktig pärla. Alla som smakar blir helt paffa. SÅ mycket smak, så mild och så gooood.  Känns bra. Skall torka en del och krydda knäckebröd med... en del kommer bla hamna färsk i salsiccia - grrrr...

 Vi (Ådala Gård) kan nu ses även på Facebook 

Odlingar som ger SM guld...

Måste bara bryta in och dela med mig av vår glädje.
Vi tog hem en guldmedalj i SM i Mathantverk igår. Detta för vårt Rökiga Drakblod i klassen Innovativt Mathantverk. Vi är så otroligt stolta! Läs mer här.
Jag har tidigare skrivit om denna produkt här.
Det känns lite speciellt för det är ju en lång process att ta fram dessa små flaskor med Rökigt Drakblod.
Först så sår vi de små rackarns fröna i januari, skolar om plantor i omgångar, passar, vattnar, gödslar, binder upp, kollar efter angrepp och beundrar under många månader och för att slutligen kunna skörda dessa köttiga underbara chilifrukter i september till november... Vitlöken skall ner nu i höst för att kunna skördas i juli...
Det vore förstås enklare att bara köpa chili och koka ihop men då blir det liksom inte lika spännande. Att få uppskattning för sitt mathantverk på detta sätt gör att vi vill göra massor med Rökigt Drakblod så nu går vi och håller tummarna för att det skall börja mogna ordentligt och i mängder. Nästa år får det bli ännu fler chiliplantor än de 62 vi har i år i växthuset. Kanske en odlingstunnel måste byggas, vi får se hur det blir...

Tillökning

I hönsgården håller dom där hönorna på att ruva och grejar och håller på kan jag lova. Förvirring över vem som ligger var är konstant. Jag försökte med ett system med att skriva antalet ägg i varje rede. Nåja det funkade tills jag upptäckte att några hönor BÄR MED SIG ägg in i ett annat rede... De måste ta dom som en snygg handväska under vingen och spatsera iväg och lägga sig på en ny bättre plats. Någon bättre förklaring har jag inte på ägg som PLÖTSLIGT förflyttar sig (de är alltså märkta...). Söta kycklingar får de fram i alla fall. Jesper räddade en av de minsta igår från att ha fastnat mellan det finmaskiga och det lite grövre nätet. Ett fasligt pipande var det och han letade febrilt efter vart pipande kom ifrån. När han lyckades spåra den lilla rackaren var det bara att klippa ett litet hål i det finmaskiga och den lilla söta dunbollen kunde hoppa ut i friheten igen... Drama hela tiden skulle jag nästan påstå ibland.

Då vi är tokiga i vietnamesisk mat så väntar vi med spänning på att bladmyntan (perilla frutescens) skall bli tillräckligt stor för skörd.

På innergården försöker jag på allvar komma i ordning. Backar med plantor står överallt...

Klotamaranten som jag har fått av min farmor skriver jag om här. Nu har de fyra frön som grodde efter 20 år blivit små plantor. Gissa om jag kommer samla frön till hösten?

Odlingarna tar sig. Här nedan olika scharlottenlök.

Blå tvillingblomma (Jag tror: Diascia barbarae Scrophulariaceae)  sprang jag på i Danmark - underbar gråblå färg.

 Här bondbönor, bladmynta och lök

När vi grävde ner nya avloppsrör så blev det lite omsättning på jorden. Ja jag menar att plötsligt så dyker det upp lökväxter och annat spännande som jag inte sett förut. Fina är de även om jag saknar namn på dom. Förslag mottages tacksamt.

Hos Nisse (89 år) som skapat trädgården sedan 1946 där Fricks Trädgårdscafé huserar blommar de vita blåregnet ogenerat...

Vi ses!