Nu har vi satt vår sista potatis

Ja nu är det ju bara en liten bit åker kvar att rensa...

Nu är vi två trötta - jättetrötta - verkligen aströtta vuxna människor som idag har slutfört potatisläggningen och grävt och rensat ett stycke åker. Jesper har musiklagt de sista potatisarna och nu är det bara att vänta på det magiska ögonblicket då det plötsligt sticker upp små runda blad ur marken och sedan skall det kupas, rensas och skördas... Vi är potatisälskare och har ett antal sorter nerbäddade i marken till ljuva toner. Jag filmade med mobilen idag. Fattade inte att videon skulle hamna på sniskan... Håll till godo i alla fall.

I skottkärran nedan ser ni rotogräset som jag rensat ut ur den lilla biten åkern jag hunnit med när jag fyllt upp pallkragarna med vår härliga sandjord. Snart kan jag plantera en del av det som förkultiverats. Operation avhärdning är inledd.

Stentrappan på bilden nedan hittade jag förra sommaren. Den var helt dold under grässvål som jag i glädjeyra hackade och rev bort. Den är förstås gammal som gatan och jag vill inte lägga om den förrän jag grävt ut mer av detta området och fått koll på läget. Annars tycker jag att stenläggning är en av livets glädjeämnen. I jorden utanför köket där trappan startar poppar det upp gammalt porslin i bitar. Förmodligen resterna av en avfallshög som förmultnat och sjunkit undan med åren. Jag tycker det är väldigt spännande att gräva i gamla (jag menar riktigt gamla) soptippar. Vi har ett finfint hörne på tomten där det "poppar" upp oljedunkar, glasflaskor, burkar, verktyg och emaljfat.

Under den vformade tegelbiten har en padda sin vinterdvala

Fysikens lagar är trevliga att tillämpa.
Regnet strilar ner och snön smälter sedan två dagar tillbaka. Veckan innan jul grävde vi ner avlopp till drängstugan och elkablar på innergården vilket resulterat i en något kuperad yta... Vid drängstugans vägg finns en grop som nu blivit vattenfylld. För att avhjälpa detta tog jag en slang och la ner den ena änden i gropen och den andra änden la jag vid brunnen utanför tvättstugan som alltså är på en lägre nivå. Med lite mänsklig hjälp på traven för att skapa undertryck i slangen (tvi, tvi, tvi och tvi) rinner nu vattnet ner i dagvattenbrunnen. Det känns väldigt bra kan jag lova för jag är inte så förtjust i vattenskador...