Men... vad är det där?

Höll som bäst på att röja i växthuset när jag upptäckte något levande som dök upp. Upp genom en trasmatta, som lagts där över en slangkoppling som jag försökt rädda från att frysa sönder, stack små livstecken upp.

Jag skrattade till när jag insåg att tulpanlökarna som jag grävde ner hösten 2011 återigen försökte ta sig upp. Att det låg en trasmatta som måste ta allt ljus från den underliggande miljön har alltså inte hindrat lökarna att gro! Växtlighet med sprängkraft!

En dag när andan föll på och vädret tillät så grillade vi korv och avslutade med marshmallows.

I snö och islandskapet i skuggan bildas vackra formationer. Som den här oreganon som kapslats in i is. Intressant att veta hur det gick till.

Det anarkafeministiska kollektivet Ninjahönorna och deras sex kycklingar frodas. De övriga hönorna vet sina platser - liksom vi människor.

 

På klippet ser ni de små livens försök att sandbada i kutterspån som ligger ovanpå snön i hönsgården... desperata stackare - men ack så söta!

I mejeriet övas det för verkligheten. Vid varje ystning gör jag ett fermentationstest för att se mängden mjölksyrebakterier och eventuella oönskade bakterier. En deciliter mjölk ställs i ett litet värmeskåp i 37 grader i 12 timmar. Lyckligtvis har den ekologiska mjölken jag hämtar på Långaröds gård en underbar mängd med finfina mjölksyrebakterier helt naturligt och efter 12 timmar har jag en filmjölksdoftande filbunke som gör mig glittrande glad. På bilden syns skönheten med en skvätt grädde på toppen.

Sist var det de där första camemberterna som skulle prövas...  Var det någon som sa ost?

Vi ses!

Häng med...

... på en vardagspromenad

Igår morse gick vi en rask promenad ner till Rönne å som slingrar sig några hundra meter från vår gård. Djurlivet i dess omgivning är minst sagt rik. Fem stycken rådjur (Capreolus capreolus) åt fridfullt från det vildsvinsåtel som mycket generöst bjuder på äpplen, betor och bröd. De stördes förstås av vårt trampande på den frostiga marken.

Ån har öppet vatten och erbjuder mängder med fåglar både mat och bad. Vi smög försiktigt men de rastande gräsänderna (Anas platyrhynchos) tog till flykten i ett mäktigt flappflappflappflapp...

 

En, vad vi tror är, havsörn (Haliaeetus albicilla) satt i ett högt träd och gjorde en lov över våra huvud. Att se dessa enorma rovfåglar segla runt i luften ovanför sitt huvud är något alldeles särskilt. Att fånga den på en skarp bild i flykten är svårt kan jag intyga. Om någon är av annan åsikt om arten så tas denna emot med tacksamhet.

 

 

Hemma på gården har tomaterna precis behagat titta upp. Chiliplantorna växer på som sig bör.

I växthuset har jag väckt kryddväxterna ur sin vinterdvala genom att ta av täcken (fiberduk) och tagit bort madrasserna (frigolit). Några är pigga och alerta. De lapar i sig algvattnet som jag ger dom. Det är varmt i växthuset om dagarna och kallt om nätterna av någon outgrundlig anledning... Det håller sig ändå frostfritt men det känns inte som om det är läge för några sådder ännu.

Grekisk oregano (Origanum vulgare ssp. hirtum)

Lavendel (Lavandula angustifolia)

Purpursalvia (Salvia officinalis 'Purpurascens')

Olivörten (Santolina rosmarinifolia) som jag köpte förra året som sticklingar har övervintrat utan täcke och kudde! Som kulinarisk växt tyckte jag inte den hade något att ge (smakade granbarr) men doften när jag rör den är underbar. Därför blev jag glatt överraskad när jag insåg att den klarat min omilda behandling genom att ha glömt bort den på en bänk i växthuset hela kalla vintern...
Jag har svårt att motivera mig att tvätta händerna när jag pysslat och klippt rosmarin, olivört, salvia, citronverbena... den där doften vill jag så gärna behålla... men inte smutsen förstås. Min lösning är att tvätta mig ordentligt och sedan smörja in mina händer med Bondjäntans Naturliga Trädgårdsmästarsalva. Den är mumma för mina torra händer och doftar backtimjan och grönmynta...

Vi ses!

Rejäl vårstämning

 Här är en serie bilder från de senaste dagarnas vårteckensinsamling.

 

Igår stod de där, årets första krokusar (Crocus)!

 

Källfräne (Nasturtium officinale) vid dammen

Kycklingarnas utomhusdebut

De pratglada holländska dvärghönorna halkar glatt runt lite

Tvätt på tork ute

Havet av Vintergäck (Eranthis hyemalis) som brett ut sig

En sjungande snödroppe (Galanthus nivalis)

Närbild...

Vi ses!

En mask!

En liten hälsning med vårtecken.

Skön musik från tak och annat med smältvatten som droppar och skvätter ackompanjerar arbetet på gården. Igår kväll i skymningen trodde jag dock att jag såg lite i syne. Så pannlampan fick slås på och jojo var det inte en liten rackare till som stuckit upp. En smörgul Vintergäck (Eranthis hyemalis). När jag sedan idag skulle föreviga den hade en till kommit upp! Nästan trängsel i rabatten!
För att komma riktigt nära böjde jag mig djupt ner i rabatten och nästan chockades när en liten fin mask överraskande slingrade sig i solljuset mellan fjolårets löv. Lycka i en liten (m)ask!

Vi ses!

VÅRTECKEN!!!!

Hej på er ute i den vida världen!

Här kommer en liten rapport igen från vår del av den...

(Galanthus nivalis)

Jag skulle vilja kalla detta för rekorderliga vårtecken. Riktiga fjortontaggarvårtecken. Sådana där som får mig att knäböja i den kalla, kalla, isiga snön och bara stanna tiden, njuta av ögonblicket och sedan rusa in och hämta KAMERAN!!!

Dessa små tappra soldater som kämpar så för våren... Små tappra Svejkar. Så rörande med sina droppar av kronblad. Där inne i knoppen är det varmare, någon grad har jag läst. Ja, jag fylls av den största ödmjukhet inför naturen när dessa små kämpar står där och står. Mitt i den där förjolade snön.

Sen är det de där julrosorna (Helleborus niger). De är ju bara så där overkligt fantastiska, som en dinosaurie, köttig och kraftfull trotsar de kylan och blommar med sina tåliga och ack så vackra blommor. Bladen är som palmblad som sveper runt stammarna. Undrar om dom inte dansar lite när vi inte ser på. Flamenco tror jag - det är kanske den hettan som får dom att välja vårvintern som sin årstid för förökning. Melodramatisk och passande...

 

En avslutning på denna vårteckenrapport får bli ett av våra senaste loppisfynd (dansk antikloppis) som vi är särskilt förtjusta i...

Ps. Tusen tack för alla fina lyckönskningar som skrevs i det förra inlägget. Kan avslöja att de första ostarna, tjugo små camembert, nu täcks av ett vackert kritvitt mögelludd - precis som de skall...