Nu är det vår igen

Även om det varit en smula svalt idag så har våren på allvar gjort sin intåg här i Mittskåne. Krokusarna är uppe om än inte öppna på just dessa bilderna. Även om det kan vara skumpigt känslomässigt på våren så är den minst sagt härlig när ljuset, färgerna och dofterna kommer tillbaka.

Vår gård ligger på en höjd några hundra meter från Rönneå. Det finns ett rikt fågelliv hos oss, i skogen runt om och inte minst nere vid ån. När gryningen kommer startar en kackafoni av läten. Väldigt trevligt soundtrack när man är utomhus här.

Jag var så säker på att limeträdet helt ruttnat på min okänsliga köld- och torkbehandling, men se nähä nu blommar det på bar kvist. Ganska bedårande faktiskt.

Snödroppar har vi i drivor och det blir liksom snygga drivor.

Vet inte vad som hänt men så mycket krokus som vi har i år är rekord. Fattar inte vad som hänt. Men jag klagar förstås inte.

Julrosornas knoppar sväller och är så tjusiga tycker jag.

Här har en julros skjutit nya skott - trevlig sysselsättning den håller på med.

Machésallaten har spridits över gården - inget jag försöker förhindra kan jag lova. Påminner mig om hur mycket mer jag skall så i höst, om jag nu får till det i år...

Rabarber, rabarber, rabarber. Jo visst är den på god väg upp.

Lokaliserade den kinesiska gräslöken i kryddlandet. Skirt rosa ännu.

Gräslöken är också på g.

Liksom piplöken.

Myskmadran är liksom vintergrön här. Håller sig lite undan på vintern. Trevligt.

Vissa fröställningar är lite extra tycker jag. Som denna citrontemynta.

Aklejorna skjuter nya skott.

Visst ser det lite ödsligt ut på åkern men det är bara en tidsfråga innan det börjar sticka upp grejer ur den.

Hasselns hanblommor blommar!

Jag gillar att ta en lov ner till vår egen damm.

Nästan alltid är det någon av katterna som hänger på. Det gillar jag också.

Vi ses!

Vårtecken och annat

Att hitta ramslök i januari tillhör inte vanligheterna även om man bor i Skåne. Men är man sugen på att hitta vårtecken så måste man som jag snoka extra noga och tidigt. Inte tänka att det är inte möjligt utan tvärtom. Det är möjligt. Jag tjoade och skrattade högt i bokskogen när jag hittade de första skotten. Sedan var det en hoppsig (jag erkänner lite kall också) dans i skogen. Några blad kom med hem och de har hushållat med på bästa sätt. Bland annat färskost med ramslök. Mycket gott.

Men sedan några dagar så ser det ut så här i även våra omgivningar. Vackert och ack så skoj för den 10-åriga sonen. Han tycker iofs att det kunde börja sommra snart också. Barn är ju som tur är bra på att fånga den berömda dagen...

Apelsinträden uppe på vinden har slagit ut makalöst mycket blommor och på kvällarna är doften tung och härligt intensiv. Vågar inte vrida på plantorna för att se dom bättre för det skall vara samma sak som att slita lossa alla knoppar och blommor helt hjärtlöst har jag läst. Sån är ju inte jag så det bli till att bara dofta och njuta av blomsterprakten.

Köpte kaffirlime i en asiatisk butik i Malmö. Har tagit tillvara på frön så nu hoppas jag på turen att kärnorna är tillräckligt mogna för att kunna gro. Vi får se...

 

I källarfönstret står två citronverbenor som jag trodde jag hade tagit av daga. De stod lite för länge i växthuset när det var frost, men nu spirar de till min stora glädje.

Lät en del salladslök stå kvar i landet. De blev inget av dom riktigt för jag råkade plantera dom för djupt förra året tror jag eller för lite gödsel. Nu är det i alla fall trevligt att kunna klippa av dom. Fast nja inte just idag då.

Så här såg det ut vid dammen innan snön kom. Det är "fullt" med källfräne och den är så otroligt god. En ordentligt mycket mer smakfull variant av vattenkrasse kan man säga.

I lördags var det exakt sju veckor kvar till vårdagjämningen. Att sitta kl sju runt en eld och välkomna våren är mycket mysigt, hoppingivande och stärkande. Tack vare Sabine som bor i vår by som bjuder in till elden så blir det av och det är jag så tacksam för. Naturen vaknade runt oss när ljuset kom och vi hörde fåglar och andra djur som steg upp. En fantastisk naturupplevelse.

I ett nyponsnår satt en ansenlig mängd domherrar när jag hämtat mjölk till mejeriet en morgon. Jag försökte fånga dom med mobilen, alltså på bild. 

Avslutar med en bild på en som jag tycker kul och snygg hylla som är byggd av pallkragar.

Vi ses!

Övervintrare

Gick en runda idag för att spana in hur det står till i de sovande odlingsbäddarna. Det var en trevlig upplevelse med resultatet att jag kunde skörda en knippe morötter och lite grönt.
Vintergäck (Eranthis hyemalin) sticker upp lite här och där och ger oförskämt mycket vårkänslor.

Vallmon har skjutit overkligt stora bladrosetter som lockar mig att tro att vintern är över...

Några potatislökar har tittat upp - trevligt att se

Ostronörten (Mertensia maritima) som jag planterade förra året i Lindesbergskrukor har skjutit nya skott. Den skall ju vara känslig men möjlig att övervintra. Jag har brett lite mossa över och det verkar den gilla hittills i alla fall. Bra dränering är ett av knepen förstås. Få se hur alla plantorna i backen klarat sig. Hönorna var tokiga i ostronörten så det var inte så mycket som ett blad kvar efter deras framfart i höstas men kanske något under ytan blev kvar. Vi får se helt enkelt.

Här är alltså dagens skörd av morötter. Skall så nya snart har jag tänkt för jag vill ha tidiga rackare också.

Den mycket uppskattade kinesiska bladsellerin eller kintsai (Apium graveolens) kommer på nytt. Har övervintrat även andra år - trevligt... 

Kanske såsiga och trista bilder men jag är glad som en spelemanskvinna när jag ser hur den italienska vilda fänkålen (Foeniculum vulgare M.) bara fortsätter att skicka underbart god och späd "dill" som är så användbar. Såddes och planterades 2013...

Pimpinellen (Sanguisorba minor) är en härdig tuffing och om jag hade haft sinnesnärvaro och hämtat en kratta så hade det kanske sett riktigt fint ut i pallkragen. Men så blev det inte men den är mycket god att äta.

Detta köpte jag som American land cress som jag sådde och planterade förra året. Det är förmodligen det vi kallar vårgyllen (Barbarea verna) och tyvärr är det inte en favorit. Hua så stark och smakar som toaluktgranar i södra Europa luktar. Phu nej visst är det kul att den övervintrar och är grön men inget jag skall spara.

Har ni några övervintrare som ni spanar efter?

Sorterar mina skatter

Efter en kaotisk jul och nyårshelg med översvämningar kastades många planer om. Fröbeställningar och sådder är ännu i sin linda. Men de egna fröna har jag plockat och beundrat. Tack vare en hjälteinsats i form av ett kuvert med fådda frön förra året så kunde jag även förra året ha Törnrosas kjortel (Rhodochiton atrosanguineum). En extremt mager fröskörd av just denna absoluta favorit 2013 gav noll groddar först men det löste sig tack vare Lisa - tack Lisa! I år sitter jag med de trinda torra ballongerna och trillar dom i händerna och smackar förtjust. Idag har jag tänkt att så en omgång...

 

Stod i ett av mejeriets mognadslager och hörde att det knackade på rutan utanför. Stack ut huvudet - nej ingen där. Det upprepade sig och jag tänkte att det var sonen som skojade med mig. Men när jag stod där och tittade ut i mörkret så knackade det högt igen och då såg jag att det var blåregnets frökapslar som knackad med hjälp av vinden. Dessa magiska vackra  gråsvarta paket, sammetslena och hårda. Har aldrig sått blåregn förut men i år så skall jag definitivt försöka. Någon med erfarenhet som vill dela med sig av tips kanske?

Något som jag definitivt misslyckats med  är att sköta min fina limeplanta. Köpte en liten stickling i våras som tog sig så fint. När det blev kallt i växthuset tog jag in de två citronerna och limeträdet och ställde i vindsfönstret där det är svalare och vattnade ordentligt. Sen har det gått minst två veckor innan jag tittar till dom ordentligt. Har slängt ett getöga (arma get!) men inte förrän i förrgår insåg jag vad som hänt. Limen med all knoppar och skott har torkat! Jag har ingen tidigare erfarenhet av just lime utan bara av tåliga citroner när det gäller citrusträd. Suck - i efterhand läste jag att lime absolut inte tål temperaturer under 5-9 grader och det har garanterat varit under det i växthuset innan jag fick ändan ur vagnen. Den får absolument inte torka ut heller - 1+1= rena rama döden alltså. Nåväl. Jag ger inte upp i första taget så vi får se om den kanske, kanske kan hämta sig efter min tortyr.

Citronträden är så fina och jag är så glad för att jag slog till i våras och köpte två nya träd. De två 2 meters träden som frös för mig för 4 år sedan under flytten kan jag ju inte hålla på att sörja och älta. Pinsamt.
Allt har sin tid.

Att få läsa alla andras bloggar med planer och årskrönikor är så inspirerande. Maria med bloggen Fröpåsen fick mig att rivåterstarta i planeringen av plank som vi MÅSTE sätta upp så snart de nya grävarbetena är gjorda... Alla drömmar som vaknar och återkommer... Avslutar med en brinnande soluppgång som naturen bjöd på häromdagen. Den får symbolisera lusten som spritter i mig att göra så mycket överallt...

Vi ses!