Natur, mat och kultivering

Den här bloggen handlar om livet på landet, råvaror, odling, förädling, matlagning och konsthantverk

onsdag 26 september 2012

Fina bär och en machete

Vid vår infart växer det mot och över viltstaketet en djungel av vresrosor (Rosa rugosa), skogsklematis (Clematis Vitalba), hagtorn (Crataegus okänd sort) , murgröna (Hedera helix), och humle (Humulus lupulus). När grönskan då och då blir för ymnig känns en machete som det lämpligaste verktyget för att tygla alla lianer, taggar och annat knivigt. Det är svårt att finlira för allt växer i varann. Men idag när jag suckade lätt åt djungeln så märkte jag att om jag kisar i motljuset mot toppen av djungeln så ser det nästan gracilt ut...

När vi flyttade hit för två år sedan var havtornsträden (Hippophaë rhamnoides) ca 6-7 meter höga. Bären i toppen var mer än svåråtkomliga. Jag kapade träden på mer beskedliga 3 meter och i år har vi åter bär. Förra året blev vi utan bär då havtornen sätter bär på fjolårets skott. Några av träden har jag stammat upp och de är onekligen snarlika olivträd.
Där havtornsträden tar slut tar några körsbärskorneller (Cornus mas) vid. Det som tidigare var buskar har blivit 2-3 meter uppstammade flergreniga träd. Denna buske är verkligen odlingsvärd. Tidig blomning på bar kvist på våren, vackra blad och nu på hösten begåvas de med läckra läppstiftsröda olivformade stenfrukter. Jag klurar på vad jag skall koka ihop på frukterna. Tips någon?



Det är fint när vresrosorna både blommar och har mogna nypon tycker jag.
Så här förvånade såg rådjuren ut i morse när vi öppnade dörren för att avbryta deras fest...
Avslutar med en överraskande leverans som kom idag. Det kom ett vadderat kuvert från Gerbianska trädgården med två nunneört (Corydalis solida) 'White Swallow'. Jag hade faktiskt helt glömt bort att jag beställt dom i maj. Glad blev jag i alla fall!

8 kommentarer:

  1. Ja du, det låter som en hopslingrad, stickig historia. Sånt är så svårt att klippa i. När jag hamnar i liknande situationer brukar det hela landa i att nästan allt ligger som i ett avklippt berg. Jättesvårt att få till snyggt men å andra sidan växer det ju upp igen!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Men å vad härligt det låter, havtornsträd. Gillar de smala bladen, och bären förstås!

    SvaraRadera
  3. Fiint. Du är så flitig med skördandet. Såg att du beställt syrningsbok, det har jag med. En annan titel, så kan vi kanske byta?

    Ha det gott!

    SvaraRadera
  4. Tänk, att kunna odla havtorn! Här omöjliggör min lerjord den önskan, men körsbärskornellen trivs. Även om det inte blir särskilt många bär.
    Kul att få överraskningsbrev med växter i.
    Hej från Törnrosa
    PS och jag håller fullständigt med dig - vita möbler bländar. Men vackra är de. DS

    SvaraRadera
  5. Kunde du avbryta deras mumsande de njöt väl i fulla drag kan jag tro ha ha rena smörgåsbordet!
    Åh sån nunneört den ju ljuvlig :-)vad roligt!
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  6. Vad läckert det är med era "upphittade" växter som ni machetat fram :-) Men.. kan man verkligen koka något på Cornus?? Kanske färga garn?? Hälsningar Maria

    SvaraRadera
  7. Se det såhär, du behöver inte ta en tripp till djungeln ;-)Härligt med Havtorn, jag har bara kommit till hanplantan än, får ut och leta på höstrean om jag hittar några tjejer åt honom. Din körsbärskornell ser ut att få mycket större bär än min, och fler. Annan sort förmodligen. Kunde man få tigga någon kärna ? Det enda jag hört att de gör med bären är cocktailbär....men hur ofta använder man det ? Fast du kanske glider runt med en Martini rätt som det är, hi hi. Ikväll ska jag träffa Gerben på möte i Skövde med trädgårdsamatörerna, oj oj, jag tror jag blir svårt frestad (av lökarna då alltså;-)
    Ha en finfin helg !
    Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera
  8. Härliga bilder som alltid och visst är det häftigt med växtkraft. Någon sa en gång att man ska jobba med naturen och inte emot den och det är kanske det den påminner oss om ibland. ;) Jag har en resros som jag år efter år försöker utrota från min rabatt men den ger sig inte. Den har bestämt sig för att den ska växa just där. Jag kan inte låta bli att le då jag ser den blomma för fullt just nu. Vår kamp hör på något vis till. Jag skulle nog sakna den förfärligt om jag plötsligt lyckades utrota den. ;)

    Sköt om dig Malin och ha en riktigt bra start på veckan. :)

    Kram Lotta

    SvaraRadera