Höstlycka och drakblod

Under en lunchsväng i skogen hittade vi både trattkantareller (Cantharellus tubaeformis) och knubbiga små Karl Johan (Boletus edulis). Under promenaden och stirrandet i marken kunde jag inte låta bli att ta några bilder på på mossor och lavar som bildar så fantastiskt vackra kombinationer överallt. Fruktkropparna på Kochenillaven (Cladonia coccifera) är bara så läckra. Laven har fått sitt namn då den röda färgen påminner om kochenillusen (Dactylopius coccus) som används för att framställa det finfina färgämne karminrött. Laven går att färga garn med och kanske kan jag skapa ett eget snyggt läppstift med laven? För förhöjd effekt kan jag ju blanda i lite chili för en läppförstorande effekt... (som jag fått erfara vid provsmakning av en viss sort...).

När man hittar trattisar infinner sig en särskild känsla tycker jag. Först ser man inget och så plötsligt ett hav som framträder ur den maskerande omgivningen. Lyckokänsla skulle jag vilja påstå att det är.

En annan lyckokänsla som infann sig i förra veckan var när vi kokade Drakblod (chilisås) för första gången. Den första satsen var med bara espelettechili, denna delikata och aromatiska gourméchili som vi har nöjet att odla. Vi sålde den och Drakblod II på Smaker från Söderåsens Matmarknad som vi var inbjudna till i helgen. Besökarna fick ta smakprov med tandpetare från en droppe. Alla 30 flaskor tog slut snabbt. Så snart resten av chilifrukterna mognat blir det att koka mer - beställningar finns redan...

Denna matmarknaden var den mest lyckade vi matmarknad vi hittills varit på eller deltagit i. Det kom så mycket positiva, nyfikna och matintresserade besökare (några tusen) och platsen vid Skäralids Vandrarhem vid Söderåsens Nationalpark är vacker och inspirerande. Att få stå bland de övriga mathantverkarna och visa upp det lokala utbudet var verkligen ett sant nöje.

I natt kom årets första frost här. Det är fortfarande 0 C i skuggan nu när klockan är 10.30. Eftersom träden knappt skiftat till gult så ger frosten växtligheten ett särskilt uttryck. Den stora robinian (Robinia pseudoacacia) kanske kommer tappa bladen av ren skräck? Bakom miscanthusen på bilden sticker mullbärsträdet (Morus Nigra) upp och jag gissar att även det fått en riktig chock.

I växthuset i morse var är det bara 5 C men alla tomat- och chiliiplantor ser ändå fina ut. Vi var liksom inte beredda på denna kyla så plötsligt. Fikonen håller på att mogna för fullt, och det blir något kilo om dagen. Poolen håller fortfarande 18 grader utan värmning. Det är ganska fiffigt med pool i ett växthus. På vintern är poolvattnet (ca 5 C) en värmebuffert som gör att det inte blir tjäle i växthuset och fungerar som en temperaturutjämnare. På våren värmer luften i växthuset upp vattnet tillsammans med ett svart slagsystem längs taket i växthuset där poolvattnet pumpas runt och värms. Ja vi är väldans nöjda i alla fall.

Ute på matbordet ligger några frostnupna tomater och squash som vi missade att ta in i går. Tja man kan ju inte lyckas med allt, eller hur? Hoppas bara att resten av spetskålen som står kvar i kökslandet inte är förstörd. Vi får se.

Avslutar med ett klipp ur en intressant artikel av Jan Lumhuldt om Ryuichi Sakamoto. Sakamoto är en banbrytande kompositör och musiker och har även gjort Oscarsbelönad filmmusik. Han verkar ha ett lustfyllt sätt att skapa och arbeta på. Precis så där skall jag ha det när vår mejeri är klart - fast utan piano då...