Natur, mat och kultivering

Den här bloggen handlar om livet på landet, råvaror, odling, förädling, matlagning och konsthantverk

söndag 30 december 2012

Trevliga inslag och en efterlysning

Att jag uppskattar inslag om att det växer och gror och tecken på att ljuset åter snart är här är väl ingen hemlighet precis. Rättare sagt - det är dagens sanning.
Ett sådant inslag syns här på bilden jag tagit idag. Kan du se vad det är?
Det är till höger bredvid pallkragen mellan brädorna i trallen. En machésallad (Valeriana Locusta)! Tjoho vad glad jag blev...
I en annan pallkrage har luftlöken (Allium Xproliferum) skjutit skott redan! Även jag förstår att det kommer att komma ett gäng med vinterbakslag i flera månader till men jag gläds i stunden av hälsningarna från våren...  Hoppingivande laddat med extra hopp!
Just på julafton kändes det dock lite hopplöst här på gården eftersom Stig Tyrannen eller StyggeStig (fd SnyggeStig) hackat, sin son, tuppen Ettan så väldans illa. Jag bar ut en, från kammen blödande, skärrad tupp och boade med massor med halm, vatten och mat, värmelampa och värmefläkt i ett separat rum. Så julafton blev en dag att se till honom, torka bort blodet och krama honom. Han piggnade till snabbt och åt och drack girigt och lyssnade tålmodigt på mina löften om att han skall slippa Stig. Tyvärr låg Ettan död  i halmen på juldagen. Han fick i alla fall ett varmt slut tröstar vi oss med. 
Stig är en Åsbotupp, vår första tupp, en enögd (efter att ha blivit hackad av andra tuppar i sitt gamla hem) synnerligen fin med alla instinkter en bra tupp skall ha. Han har sporrar som Zeb Macahan och skyddar sina hönor med näbb och klor...
Stygge Stig
För att inte även tuppen Lillen skulle gå Ettans öde till möte så flyttade vi honom raskt in i växthuset. För tillfället är det plusgrader så vi kände att det var det bästa stället han kunde få vara på tills vi kommit på en bättre lösning. Lillen som övergavs som okläckt ägg (som kläcktes i mina händer) är uppväxt i vår källare och är en helt tam och bedårande fin tupp. Han bjöd oss på godsaker som frön och annat gött varje gång vi gick i in växthuset och han GOL som besatt... Hans moder är en Hedemora och hans pappa var Ettan, tysk dvärg/Åsbo. Eftersom han är en social kille med stort hjärta och massor med kärlek som han vill slösa på minst en höna kände vi direkt att han borde få sällskap i växthuset. Så in dit lyfte vi Tjusan, en av unghönorna. Gissa om Lillen blev glad av sällskapet?
Eftersom växthuset är ouppvärmt ville vi förstås snabbt skapa ett "hönshus" där de kunde sova om natten. In med en garderob med sittpinne, på med gammalt överkast, några bordsunderreden som en "trappa", en stege med värmelampa... 
Första natten lyfte vi upp en nöjd Lillen på pinnen på kvällen, andra kvällen satt han uppflugen tre och en halv meter upp i takkonstruktionen när vi tänkte "natta" honom... Jesper fick morgonen efter hämta en stege för att lyfta ner Lillen som förmodligen plötsligt insåg att han hamnat högre uppifrån än nerifrån...
Så i förrgår när mörkret fölI gick Jesper ut i växthuset. Strax kom han in - Tjusan är försvunnen! 140 kvm växthus med träd, växter och annan inredning söktes igenom med ficklampa... På botten av den tömda poolen stod Tjusan! Jesper klättrade ner och lyfte upp henne och hon torkades omsorgsfullt från det lilla vattnet som ändå är kvar på poolbotten... Vojvojvoj. In med henne och Lillen och på pinnen i garderoben med värmelampan så nära det gick...
Igår hade de själva valt olika bjälkar i växthuskonstruktionen och ikväll sitter de skavfötters på tre och en halv meters höjd... Tycker kanske någon att vi curlar våra hönor och tuppar?

Efterlysning
Vill någon ha en av våra fina tuppar? Stig eller Lillen? Snälla tveka inte utan hör av er med en kommentar här eller maila malin(snabela)adalagard.se

Avslutar med en bild inne från mejeriet där numera kokgrytan, som vi hämtat i Höganäs och med mycket möda, stort besvär och massor med bärhjälp av vår hjälte Jörgen, har lyckats fått på plats...

14 kommentarer:

  1. Jag förstår er precis när ni ordnar och donar för era höns. Vill ju att alla ska få leva och ha det bra. Även om jag får vara lite mer hård numera när min flock består av drygt 55 djur (många ungtuppar som dessvärre måste nackas...)
    Men det där med snöfritt och växande salladsbabysar, det blir jag verkligen avundsjuk på. Bor vi i samma land, eller?
    Ha det bra och Gott Nytt År önskar jag dig.
    Törnrosa

    SvaraRadera
  2. Härligt att bo i Skåne eller hur?
    Gott slut och Gott Nytt År önskar jag dig
    Annika

    SvaraRadera
  3. Åh, hoppas de fina tupparna hittar nya hem! Spännande värre med mejeriplanerna. Önskar dig ett gott nytt löftesrikt år!

    SvaraRadera
  4. Hoppas att du hittar ett nytt hem till tuppen!
    Curlar hönsen? Ja, vem gör inte det?!( För att inte tala om katterna!)

    Kram och Gott Nytt År!

    önskar Märit

    SvaraRadera
  5. Vilket bestyr! Ser att ni är ena riktiga hönsmammor!:-)
    Önskar dig och din familj ett Gott Nytt År!/Laila

    SvaraRadera
  6. Ser superspännnade ut Malin! Allt som ska tillverkas och produceras i grytan! Grattis o gott nytt år!

    SvaraRadera
  7. Kul att bo så långt ner i Sverige att man har tillgång till machésallad i midvintertid... ;-) Jag är inte ett dugg avundsjuk...

    Man ska absolut curla sina djur, ingen snack om saken. Dock kanske, skulle välja att nacka en tupp som skadar andra och lägga honom i grytan, för mig ett värdigt slut om man äter kött. Kanske att Lillen är den som borde bli alfatuppen?!

    Har mailat dig ...

    Gott Nytt År!
    KRAM

    SvaraRadera
  8. Ojoj! Vilken historia! Och stackars Ettan!!! Grät några tårar för hans skull. Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag läser om att era befjädrade familjemedlemmar blir så väl omhändertagna! :)
    God fortsättning på det nya året!
    Kram!

    SvaraRadera
  9. Ja absolut curling, he he ;-) Men vad gör man inte för de små liven... Härligt med såna vårtecken :-) Luftlökarna är verkligen tidiga...får nog kika på mina lökar i morrn.
    Tack för dina fina ord hos mig och jag önskar dig allt det bästa inför året som kommer...åh så spännande med mejeriet..hej vad det går !
    Kram ! Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera
  10. Å så fint med grytan! Så spännande med första koket sen.

    SvaraRadera
  11. Hej Malin! Såg att du varit förbi hos mig. Jag hade redan läst ditt inlägg om stackars Ettan men inte hunnit svara förrän nu. Det är väldigt ovanligt har jag hört att tuppar slåss så att någon av dem dör...
    Vår Axl fick bra mycket stryk av Emil. Han vågade sig knappt in i hönshuset igen och dagen därpå satt han med ögonen alldeles igensvullnade på pinnen.
    Nu när ni har särat på de andra två är det väl stor risk att de inte går att sätta ihop igen. Inte utan en rejäl fight i alla fall. Hoppas att det löser sig på ett bra vis för dem båda. Superfina är de båda två.
    Vad spännande med mejeriet. Ser fram emot att få läsa mer. Jag kan berätta att jag har fångat 33 möss sedan i går kväll...

    SvaraRadera
  12. Hej Malin! Hoppas att ljuset återvänder på många märkbara sätt hos dig!
    Kolla in på min blogg där finns en liten överraskning till dig.

    SvaraRadera
  13. Hej hej

    Äntligen har jag fått till en länk på min sida till dig. Det var på tiden!
    Allt gott
    Annika

    SvaraRadera
  14. Åh! Jag vill ha en tupp!...men... tja... du vet.

    Hoppas jul och nyår var ok för er. Tänkte mycket på er, så mycket som det gick inemellan flygturer till Sverige, Portugal och Skottland och allt annat som vi skulle göra under "semestern". Stackars Charlie var helt förvirrad men tog glatt ut hämnden på kvällarna med 2 h skrik innan läggdags.
    Stor jäkla kram fr oss

    SvaraRadera