En mask!

En liten hälsning med vårtecken.

Skön musik från tak och annat med smältvatten som droppar och skvätter ackompanjerar arbetet på gården. Igår kväll i skymningen trodde jag dock att jag såg lite i syne. Så pannlampan fick slås på och jojo var det inte en liten rackare till som stuckit upp. En smörgul Vintergäck (Eranthis hyemalis). När jag sedan idag skulle föreviga den hade en till kommit upp! Nästan trängsel i rabatten!
För att komma riktigt nära böjde jag mig djupt ner i rabatten och nästan chockades när en liten fin mask överraskande slingrade sig i solljuset mellan fjolårets löv. Lycka i en liten (m)ask!

Vi ses!

VÅRTECKEN!!!!

Hej på er ute i den vida världen!

Här kommer en liten rapport igen från vår del av den...

(Galanthus nivalis)

Jag skulle vilja kalla detta för rekorderliga vårtecken. Riktiga fjortontaggarvårtecken. Sådana där som får mig att knäböja i den kalla, kalla, isiga snön och bara stanna tiden, njuta av ögonblicket och sedan rusa in och hämta KAMERAN!!!

Dessa små tappra soldater som kämpar så för våren... Små tappra Svejkar. Så rörande med sina droppar av kronblad. Där inne i knoppen är det varmare, någon grad har jag läst. Ja, jag fylls av den största ödmjukhet inför naturen när dessa små kämpar står där och står. Mitt i den där förjolade snön.

Sen är det de där julrosorna (Helleborus niger). De är ju bara så där overkligt fantastiska, som en dinosaurie, köttig och kraftfull trotsar de kylan och blommar med sina tåliga och ack så vackra blommor. Bladen är som palmblad som sveper runt stammarna. Undrar om dom inte dansar lite när vi inte ser på. Flamenco tror jag - det är kanske den hettan som får dom att välja vårvintern som sin årstid för förökning. Melodramatisk och passande...

 

En avslutning på denna vårteckenrapport får bli ett av våra senaste loppisfynd (dansk antikloppis) som vi är särskilt förtjusta i...

Ps. Tusen tack för alla fina lyckönskningar som skrevs i det förra inlägget. Kan avslöja att de första ostarna, tjugo små camembert, nu täcks av ett vackert kritvitt mögelludd - precis som de skall...

Drrrrrrrrpom - en liten trumvirvel

Så i lördags var det äntligen dags för att hämta mjölk för att ysta för första gången i vårt mejeri.
Nu när det till slut var möjligt blev jag jättenervös! Tänk nu var vi på väg till Långaröds Gård där vi skulle hämta ekologisk mjölk denna gången.
Denna första gången.
Denna första efterlängtade gången.
Denna första, efterlängtade och väldigt speciella gången.
Det gick förstås hur smidigt som helst! Bröderna Larsson som driver gården hjälpte oss förstås och snart var vi på väg hem med lite mer än 20 liter spenvarm mjölk. Det kändes som en alldeles väldigt jättelagom mängd denna gången...
Väl hemma i mejeriet kunde jag på lite darriga ben sätt igång med det att förmogna (syra) mjölken och sedan ysta fram 20 små ostar av camemberttyp.
Jag har gjort en del ost av helt annan karaktär innan. Jag har gått kurser men just en camembert har jag bara tidigare gjort så många gånger i mitt huvud! Det skall bli minst sagt spännande att se hur resultatet blir. Efter dränering och saltning ligger dom nu i ett av mognadslagren. Det ser liiite ödsligt ut där inne ännu men snart så!

Tada!

Från mejeriet sett på vägen till mognadslagren

Voilá Mejeriet! - Ett av Norra Europas minsta gårdsmejerier!

Inte nog med det! - Det har blivit tillökning i hönshuset. En söt bukett med duniga kycklingar...

 

...Och en annan sak som vi gläds åt alldeles särskilt här på gården är hur väl Wintergatans senaste låt och video tas emot där ute i världen. Se den gärna genom att klicka här

Vi ses!

Sinnesstämningen går upp och ner...

Vädret bråkar med mig... För ett par dagar sedan var det så härligt med bortsmält snö och spirande vårvinter. Detta för att några dagar senare plötsligt toksnöa och lägga ett vadderat blött täcke över tillvaron. När vi var ute på expedition hjälpa-våren-på-traven upphittades denna spännande gren. Är det Bambi eller en hare som ber?

Jag filmade det ljuvliga forsande vattnet med min mobil. Tänkte tyvärr inte på att filmen då blir på tvären... men ljudet...ljudet... det finns där i alla fall...

 Så här ser höstanemonerna (Anemone hupehensis) ut just nu...

Miscantusen och mitt sinnestillstånd tyngs av snön...

Oreganon (Origanum vulgare) är faktiskt lite söt med sina små mössor på fröställningarna...

Det har varit en hel del motgångar i färdigställandet av mejeriet tyvärr. Detta har också tyngt mitt sinne och fått min kraft och mitt mod att svika både en och två gånger. Tex leveransen av rostfria mjölkkannor vi beställt från Danmark som skulle kommit i torsdags i förra veckan. Transportfirman, som fått extra betalt för en snabb leverans, tog en vecka på sig... De hävdar sedan att de varit hos oss och lämnat en avi för att vi inte varit hemma... Det är ren lögn och chauffören som slutligen kommer med paketet i tisdags säger att han inte ens försökt leverera paketet på fredagen eller måndagen för han hade bara vår adress på transportsedeln från Schenker och GPSen visade ingen väg till oss... Att ringa kontoret eller nummerupplysningen eller titta på paketet var inte hans melodi eller ansvar... De hade inte överfört ett enda av alla våra telefonnummer från den danska transportsedeln! Den danska transportsedeln satt klart och tydligt på paketet... och firman som vi köpt av hade även skrivit adress och nummer rakt på på själva paketen OM fraktsedlarna skulle försvinna. Tror ni att vi fått en ursäkt eller kompensation? Nej bara lögner och otrevligheter. Hjemmeproduktion som vi handlat av har varit helt fantastiska i sitt hanterande och slitit i sin ände för att lokalisera problemet och få paketet till oss. Det är tur att det finns människor med affärssinne och kundservice på vissa företag. Synd att det inte är en dygd hos alla...

Något som alltid piggar upp mig och får mig att andas lugnare är en titt på de små groddarna av chiliplantor som skiner i källaren... Det gäller att titta åt rätt håll när det blåser, eller hur?

pssst...ute sjunger nu talgoxarna för fullt i snåren - DET gör mig riktigt glad!